onsdag 12 augusti 2009

Blod, svett och tårar fick nyss en helt ny innebörd

- Dra ut tänder, vara nervös och inte vilja ha räls.
Det har gått en dag och jag är trött på att ha stål och porslin i flabben. Det är ju bara sisådär cirka 732 dagar kvar tills jag har det där omtalande hollywoodleendet. Guess what, det är värt det.

Här sitter jag med skit i munnen (ajajaj feeeeeeeel the paaiiiiiin) tacka gudarna för vaxet. Nu väntar jag på att martin ska slå en plingeling.

Efter tandställningen var jag ju hemma och surade ett tag sen ringde matty så jag fick kila ner på stan och träffa honom. Det var ett tag sedan sist hade saknat honom lite faktiskt. Nu plingar martin.

Inga kommentarer: