Jag kan inte med ord beskriva mitt hat för spinningcyklen. Vi är inte bästa vänner den och jag. Jag har sjukt ont i rumpan. Jag tänker ALDRIG ALDRIG ALDRIG ALDRIG mer göra ett så jobbigt pass innan spinningen. Jag var svettig som en gris och halvdöd redan innan jag gick tortyren till mötes. Jag kan nämna att det var puddingar, svett och nästan till och med tårar inblandat. Sen så här i förbigående kan jag ju nämna att det var fett förnedrande att behöva GÅ UT från tortyr rummet.
Till råga på allt så känns det som att jag är med på robinson för jag svälter. Kan inte äta men inte fan får jag varken värme eller bränna på köpet. Då ställer jag mig frågan VARFÖR fick jag dessa helvetes huggtänder? Men sen om man vänder på det så kommer det ju faktiskt att bli ett strålande leende om lite mer än två år. Så jag borde kanske tacka gudarna för att jag iaf inte föddes med en gigantisk näsa, fete stor mun eller en saftig dubbelhaka?
Nu slutar jag vara negativ för jag är ju trots allt en positiv tänkare. Imorgon är det bara en lekion och jag slutar halv elva så det är helt perfekt för mig, jag hinner hem, tvätta av smiket på med cocos oljan och ut och steka från 11-13 vilket är helt underbart eftersom att det är då det tar som bäst. Sen det här med att jag inte kan äta kommer att föra med sig några bra saker också. Jag kommer bli smalare iaf alltid nåt. Sen på torsdag tutar jag och ellen upp till stugan. Det gillar fröken persson!
Jag är klen och har spagettiben.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar